Framsteg
Glömde ju berätta för er vilken underbar dag jag hade igår!
Jag var hos doktorn igår igen för att utverdera hur min sommar har varit,
och kolla hur vikten låg till.
Och det visade sig att jag lyckats gå upp hela två kilon under sommaren :D
Så nu bestämde vi att vi skulle ses igen om ca. 6 veckor för att kolla om det inte är dags då att börja vänja bort sondmaten. Och sedan plocka bort sonden! :D
"Glädjen som uppstår" säger jag bara.
När doktorn log, nästan skrattade, och sa att jag började bli frisk, då var jag i sjunde himlen :D
Det kändes som om han gav mig en liten ask med, i alla fall en liten pusselbit, av mitt liv tillbaka.
Plötsligt kunde jag föreställa mig hur ett liv utanför vardagsrums soffan kunde se ut.
Hänga med kompisar? Sova över hos folk? Gå hela dagar i skolan? Gå på partyn och va kvar så lääänge jag vill? Rida .. ?!!!! :D :D :D
Om jag ska vara helt ärlig så är det nog hästarna jag saknar mest ... Det klart att jag saknar att hänga med mina vänner men jag har i alla fall fått små doser av dem under hela den här perioden ...
Men hästarna, mina egna små hjärnrensare, har jag knapt sett skymten av.
Det är som ett stort hål inom mig, där hästarna brukade vara. Det har varit tomt där alldeles för länge!
Hästar har varit mitt liv sedan jag föddes nästan ... Första gången jag satt på en häst var jag ca. två år.
Och sedan dess har hästar betytt allt för mig. När jag blev sjuk var jag tvungen att ge upp allt som hade med hästar att göra ... Och nu ska jag kanske snart kunna fylla mitt tomma hål? :D
Små små glädje tårar rullar ner för min kind ... mina älskade underbara, nu kommer jag! :D
Softis
Idag softar vi ordentligt här hemma.
Jag har spenderat hela dagen i min rosa one piece, och Nellie i sin rosa sackosäck ;)
Ikväll kanske jag ska träffa en kompis en liten stund.
Jag är inne i en rätt deppig period just nu så så vi får se vad jag pallar med.
Anledningen till att jag deppar är för att jag tycker det är så oändligt orättvist att alla min kompisar som fyller 18år får börja gå ut och parta hela nätterna, och åka utomlands och gud vet allt.
Och vad gör då lilla jag?
Jo jag som fyllt 18 och allt måste sitta inne och vänta på att tiden ska gå.
Den ända jag ska göra är att försöka gå upp i vikt ... kul liv man har :(
Visst det finns dem som har det värre,
men just nu känns det som om jag har det absolut värst.
Today I Feel Stronger
Var hos doktorn idag och vägde mig igen ... som varje onsdag.
Och varje onsdag är det lika läskigt.
Har jag lyckats gå upp så jag slipper sondmatas?
Eller har jag gått ner, och måste bli inlagd?!
Alltid samma panik ...
Men jag har långsamt börjat klättra uppåt nu verkar det som :D
Jag blev så glad! Och mamma, som var med som lite stöd, blev så glad att hon började gråta.
Jag är så lyckligt lottad som har så engagerad familj, och vänner med för den delen.
Jag vill att ni ska veta att det är delvis eran förstjänst att jag lyckats så bra.
Utan er hade det aldrig gått, tack♥
I've been given hope
That there's a light on up the hall
And that a day will come
When the fight is won
And I think that day has just begun
That there's a light on up the hall
And that a day will come
When the fight is won
And I think that day has just begun
